En målare ser sig själv

Text Johannes Duelund
Bild: Max Ernst, self portrait 1909




Du säger att
konst inte har något med smak att göra
och ändå sväljer du dina ord
med iver

Goda idéer föds av chansen
goda, goda, goda, Groda, groda, groda, goda, goda, goda
du var fransk, tysk, italiensk och alt möjligt annat

Men ironi var din innersta smärta,
vist var det.
Så måste det va’

Du ler med fingrarna mot knäet
och du skrattar med öronen mot magen
lyssnar rakt fram med en blick täckt med tomhet
din näsa är öm

Jag ser dig. Jag ser dig.
Jag ser dig, jag ser det

Hela vägen valde
du
hela valet vägde du – och du bara gjorde det

Såg du dig själv
Förlorade du målaren
Innan loplop, innan du
gick

ty innan
du dricker
dina bilder
med dina
ögon, ska
jag fråga

vad tänkte du när loplop blev dig.
vad tänkte loplop när du gav dig av.
vad gav det dig att skapa detta syn

var det Du eller Dig?